Vagusnerven! Kroppens mest underskattade nerv?

Ju mer jag nördar ner mig i vagusnerven, desto mer fascinerad blir jag. Faktum är att jag läste om den för första gången för ungefär tio år sedan och sedan dess har intresset bara vuxit. Förmodligen en av de mest underskattade delarna av människokroppen…som de flesta aldrig ens har hört talas om.

Vagusnerven är den längsta av våra tolv kranialnerver. Namnet kommer från latinets VAGUS, som betyder “vandrande”… och det är precis vad den gör.

Den lämnar hjärnstammen och slingrar sig sedan genom halsen, bröstkorgen och buken där den har kontakt med bland annat hjärtat, lungorna, magsäcken, levern, bukspottkörteln och stora delar av tarmen. Även livmoder, vagina och prostata är inerverade av vagusnerven.

Ganska otroligt att en enda nerv har kontakt med så många av kroppens viktigaste organ.

De flesta tänker att hjärnan skickar signaler ut till kroppen och talar om vad den ska göra. Men när det gäller vagusnerven går ungefär 80 procent av informationen åt ANDRA HÅLLET.

Kroppen rapporterar hela tiden tillbaka till hjärnan om hur den mår. Hur snabbt hjärtat slår, hur lungorna arbetar, om magen är full, hur tarmen fungerar etc.

Hjärnan sitter alltså inte bara och bestämmer.. den LYSSNAR också. Faktum är att den verkar lyssna mer än den pratar.

Det kanske också är en av anledningarna till att kroppen och psyket hänger ihop så mycket mer än vi ofta tänker på. När vi blir stressade känns det i magen, när vi är nervösa kan hjärtat rusa, när vi är ledsna försvinner aptiten.

Och ibland räcker det med några djupa andetag för att hela kroppen ska börja varva ner. Detta är ingen slump.

Länge beskrev man vagusnerven mest som kroppens “bromspedal”. Idag börjar många forskare se den mer som en regulator. Den hjälper oss inte bara att varva ner, utan att hitta rätt balans. Du kan vara lugn, fokuserad och full av energi samtidigt. Typ just där vi fungerar som allra bäst.

Hur viktig vagusnerven är blev tydligt redan i äldre djurförsök, där forskare helt eller delvis kopplade bort den. En operation som kallas vagotomi. När kommunikationen mellan hjärnan och de inre organen bröts påverkades bland annat hjärtfrekvens, matsmältning och flera andra kroppsfunktioner.

Idag försöker man göra precis tvärtom. Istället för att stänga av vagusnerven, stimulerar man den.

Vagusnervsstimulering (VNS) används redan inom sjukvården för vissa patienter med svårbehandlad epilepsi och depression. En liten apparat, ungefär som en pacemaker, skickar svaga elektriska impulser till nerven i halsen. Samtidigt pågår forskning kring om metoden även kan hjälpa vid bland annat kronisk smärta, inflammatoriska sjukdomar, migrän och PTSD.

När modern sjukvård opererar in en apparat för att påverka en enda nerv, säger det ganska mycket om hur viktig den faktiskt är.

Men går den att påverka sjäv?
JA! Det gör det faktiskt!

Du kan däremot inte styra den på samma sätt som du kan spänna en biceps eller knyta handen. Den arbetar automatiskt i bakgrunden, men det finns flera saker som verkar kunna påverka hur aktiv den är.

En av dem är MASSAGE!

Det är lätt att tro att det bara handlar om att musklerna blir mjukare.
Men det händer betydligt mer i kroppen än så.

När huden, musklerna och bindväven stimuleras, skickas mängder av nervsignaler till hjärnan och kroppen börjar förändra sin egen kemi.

Nivåerna av oxytocin ökar. Oxytocin brukar kallas kroppens trygghets- eller anknytningshormon och är starkt kopplat till lugn, tillit och social samhörighet.

Signalsubstanen dopamin frisätts, vilket är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser för motivation och välbefinnande.

Även serotonin, som påverkar humör och känslomässig balans kan öka.

Och inte minst signalsubstansen GABA (Gamma-Aminosmörsyra. Eller Engelskans Amino Butyric Acid) som saktar ner tankarna, dämpar övertänkande, ångest, oro och stress.

Den avslappnade, lugnande känslan du känner av ett glas alkohol.. det är GABA.

Alkohol är en stark GABA-agonist. Men det finns även mildare saker, t.ex kamomill, citronmeliss, valeriana-rot.. vanliga ingredienser i rogivande ört-teer.

Massage frisätter dessutom endorfiner, som är kroppens egna smärtlindrande “lyckoämnen”. Något vi alla vill ha mer av.

Samtidigt sjunker ofta nivåerna av stresshormonet kortisol.

Ganska imponerande cocktail va?

Flera system i kroppen börjar arbeta tillsammans för att skapa ett tillstånd där kroppen känner sig trygg.
Och när kroppen känner sig trygg behöver den inte längre lägga all energi på att vara beredd på nästa hot.

Den kan istället börja reparera och återhämta sig.
Det är också därför många beskriver känslan efter en riktigt bra massage som något mycket mer kraftfullt än endast “uppmjukade muskler”.

Tankarna känns lugnare, andningen blir djupare, hela kroppen känns lättare. En del blir mer eller mindre euforiska. Jag har sett detta tusentals gånger! De flesta sover ovanligt gott samma natt.

Men massage är såklart inte den enda vägen.

Forskning visar att även långsam diafragmaandning, särskilt med en längre utandning än inandning, kan öka vagusaktiviteten.

Meditation och yoga verkar göra detsamma. Faktum är att buddhistiska munkar och Yogis har vetat detta i årtusenden.

Sång och till och med ett enkelt hummande aktiverar muskler i svalget som innerveras av vagusnerven och tros kunna bidra till ökad vagal aktivitet.

Att gurgla vatten är ett annat lite udda knep som ibland nämns av forskare av samma anledning.

Regelbunden konditionsträning verkar på sikt förbättra den så kallade vagala tonen. Speciellt om man andas “rätt” under passet.

Naturvistelser och positiva sociala relationer har också kopplats till ett lugnare och mer balanserat nervsystem.

Till och med kallt vatten i ansiktet eller ett kallbad kan aktivera den så kallade dykreflexen, där vagusnerven är en viktig del av kroppens respons.

Det fina är att de flesta av de här sakerna inte kostar någonting.

Djupa andetag, en promenad i skogen, en sång i bilen, en kram…

Eller en riktigt bra massage.

Kanske är det därför vi ofta mår bättre av sådana saker än vi först tror. De påverkar inte bara hur vi känner oss för stunden.. de verkar också hjälpa nervsystemet att hitta tillbaka till ett lugnare och mer balanserat läge.

En riktigt intressant sak som jag har tänkt på i många år innan jag började läsa på om vagusnerven, är känslan efter en kräkning. Till exempel efter att man druckit för mycket alkohol. Jag har dock själv inte upplevt detta sedan tonåren, promise! 😅

De flesta upplever att de mår dramatiskt mycket bättre direkt efter de har spytt, trots att alkoholen fortfarande finns kvar i blodet. En stor del av förklaringen är att den intensiva kräkreflexen, där vagusnerven spelar en central roll, avslutas och att de kraftiga illamåendesignalerna från magsäcken till hjärnan avtar.

Resultatet blir ofta en nästan omedelbar känsla av lättnad. Ett tydligt exempel på hur stark kopplingen mellan magsäcken, vagusnerven och hjärnan faktiskt är.

En del forskare tror att detta kan vara en av flera komplexa mekanismer som bidrar till att självframkallade kräkningar hos vissa personer med t.ex ätstörningar, upplevs som ångestlindrande och därför riskerar att förstärkas över tid. De får enkelt en enorm lättnad/ångestdämpande effekt av kräkningen.

Inom psykologin kallas detta NEGATIV FÖRSTÄRKNING. Beteendet blir mer sannolikt att upprepas eftersom det tar bort ett obehag. Efter många upprepningar kan det utvecklas till ett mycket starkt och svårbrytbart mönster.

OBS! Detta betyder däremot inte att vagusnerven ensam förklarar beteendet. Ätstörningar och ångest är komplexa tillstånd där biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. Vagusaktivering kan vara en av flera mekanismer bakom den omedelbara lättnaden, men den förklarar självklart inte hela sjukdomsbilden.

Men på tal om magsäcksinnehåll..
(ursäkta denna oaptitliga segway)

Behöver vagusnerven något speciellt näringsämne för att fungera optimalt?

Den kommunicerar framför allt med hjälp av signalsubstansen ACETYLKOLIN.

(En relativt okänd signalsubstans som du kommer få läsa mer om i mina inlägg)

För att kroppen ska kunna tillverka acetylkolin behövs KOLIN, ett essentiellt näringsämne som förvånansvärt få känner till.

De rikaste källorna är lever och äggulor. Därefter kommer bland annat nötkött, fisk och mejeriprodukter. Vegetabilier innehåller betydligt lägre halter av kolin. Är man vegetarian och inte äter ägg, bör man definitivt supplementera med kolin-tillskott.

Kostundersökningar från bland annat USA att ungefär nio av tio personer inte når det rekommenderade dagliga intaget av kolin. Och Sverige ligger nog inte långt bakom. Dock har inget utvecklat land har så mycket näringsbrister som USA, pga deras enorma konsumtion av ultraprocessad skräpmat

Det betyder inte automatiskt att alla har akut brist, men det visar hur lätt det är att få i sig mindre än rekommenderat av ett näringsämne som är viktigt för både hjärnan, nervsystemet och inte minst LEVERN.

Levern behöver kolin för att kunna transportera ut fett i blodet. Vid långvarigt lågt intag kan fett ansamlas i levern, vilket ökar risken för fettlever och försämrad leverfunktion. Det är en av anledningarna till att kolin räknas som ett essentiellt näringsämne.

Men återigen tillbaks till vagusnerven!

Ju mer man läser om vagusnerven, desto mer inser man att den inte fungerar ensam. Den är en del av ett enormt nätverk där hjärnan, immunförsvaret, hormonerna, tarmarna och nervsystemet hela tiden kommunicerar med varandra.

Därför forskare idag pratar allt mer om GUT-BRAIN-AXIS. Alltså kopplingen mellan tarmen och hjärnan.

Det är nästan svårt att tänka sig idag, men för bara ett par decennier sedan betraktades idén om en stark koppling mellan tarmen och hjärnan av många forskare som rent trams. Länge trodde det medicinska etablissemanget att kommunikationen nästan bara gick från hjärnan till tarmen.

Flera av de pionjärer bakom teorin, möttes med enorm skepsism och ibland även rena hån. Speciellt teorin om att bakterier i våra tarmar kunde påverka oss mentalt/kogntitivt ansågs vara rena pseudevetenskapliga fantasier!

Idag vet vi att kommunikationen är dubbelriktad och att vagusnerven är en av de viktigaste länkarna mellan dem. Och att vår tarmflora definitivt påverkar hjärnan. Forskningen kring den så kallade gut-brain axis har exploderat de senaste 15 åren och räknas idag som ett av de mest spännande områdena inom neurovetenskap och gastroenterologi.

Det innebär att det som händer i tarmen också kan påverka hur vi mår psykiskt. Det är en av anledningarna till att långvarig stress ofta påverkar magen. Och att problem i tarmen ibland verkar kunna påverka humör och välbefinnande.

Vi har fortfarande mycket kvar att lära oss, men forskningen på området utvecklas otroligt snabbt.

En annan spännande upptäckt är att vagusnerven inte bara påverkar hjärta och matsmältning.Den verkar också vara en viktig del av kroppens eget system för att reglera inflammation.

När vagusnerven aktiveras frisätts acetylkolin, som i vissa situationer kan dämpa frisättningen av inflammatoriska signalämnen. Det här kallas den kolinerga antiinflammatoriska reflexen och är ett område som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren.

Det betyder inte att vagusnerven “botar inflammation”, men den verkar vara en viktig del av kroppens egen reglering av immunförsvaret.

Det är rätt fascinerande när man tänker på det.

En enda nerv hjälper till att reglera hjärta, lungor, matsmältning, stressrespons, delar av immunförsvaret och fungerar samtidigt som en kommunikationslänk mellan kroppen och hjärnan.

Inte konstigt att forskarna blivit så intresserade av den. Men samtidigt är det viktigt att ha båda fötterna på jorden.

Just nu pratas det väldigt mycket om vagusnerven på sociala medier. Där påstås ibland att den är lösningen på nästan alla hälsoproblem.

Så ser dock inte forskningen ut.
Vagusnerven är otroligt viktig, men den är bara en del av ett mycket större system.

Sömn, fysisk aktivitet, solljus, kost, relationer, stress, genetik och många andra faktorer samverkar hela tiden.

Det finns sällan en enda magic bullet. Däremot finns det många saker som tillsammans kan göra stor skillnad.

Sov ordentligt (Viktigast av allt)

Rör på dig regelbundet.

Utöva djupandningsövningar.

Basta!

Ut i solen.

Sjung högt i bilen.

Ta regelbundna pauser.

Humma när ingen hör.

Ta en promenad i skogen.

Ge någon du tycker om en kram.

Och unna dig en riktigt bra massage då och då.

Kanske låter det nästan för enkelt.

Men ibland glömmer vi att människokroppen utvecklats under hundratusentals år. Den är byggd för rörelse, dagsljus, social kontakt, beröring, vila och återhämtning, inte för att sitta still framför en skärm med axlarna uppe vid öronen tio timmar om dagen.

Vi behöver inte alltid jaga nästa mirakelpiller eller den senaste hälsotrenden. Ofta handlar bättre hälsa om att ge kroppen tillbaka det den alltid varit anpassad för.

Vad använder du för metod för avslappning/återhämtning?

Massage? Yoga? Meditation? Bastu? Kallbad? Djupandning? Sång? Naturen? Något annat?

Skriv gärna i kommentarerna!

Tack för visat intresse.
Dela gärna.

Davut Berntsson
Chillax Massage Göteborg

Några bra källor om du vill läsa vidare:

• 5370 st översiktsartiklar om vagusnerven:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=vagus+nerve+review

• 1300 st studier om massage och fysiologiska effekter:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=massage+therapy+systematic+review

• Artikel om Kolin från National Institutes of Health:
https://ods.od.nih.gov/factsheets/Choline-HealthProfessional/

• Vagusnervsstimulering (VNS):
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=vagus+nerve+stimulation+review