BYGGSTENEN FÖR DOPAMIN

Har du hört talas om dopamin?
Klart du har!
Men vet du vad dopamin är uppbyggt av?

AMINOSYRAN L-TYROSIN!

“Men vänta nu… vad har det här med massage att göra?”

Inte jättemycket faktiskt. 😄

Men det spelar ingen större roll. Jag har haft ett stort intresse för kroppen, hjärnan, hälsa och välmående i över 20 år. Massage är en del av det, men långt ifrån allt.

Därför kommer jag framöver att bjuda på regelbundna inlägg om biokemi, neurokemi, näringslära, kosttillskott, naturmedicin och andra verktyg som kan hjälpa oss att må bättre och fungera lite bättre i vardagen.

Ja, texterna är långa.
Ja, de är nördiga.
Och ja, jag har fått höra det förr.

“Det där orkar ju ingen läsa!”

Nej, kanske inte alla. Men det är inte heller meningen.

Den som är nyfiken, gillar att förstå hur kroppen fungerar och vill lära sig något nytt kommer förhoppningsvis att uppskatta dem. Då har inlägget fyllt sitt syfte.

Och ni andra? Ni kan lugnt skrolla vidare. Det är helt okej. Jag hoppas bara att ni inte slösar bort alltför mycket av ert värdefulla dopamin på oändligt skrollande.

Ok nu kör vi!

Det finns vissa kosttillskott som dyker upp överallt i sociala medier, lovar guld och gröna skogar i några månader och försvinner sedan lika snabbt igen.

L-tyrosin är motsatsen. Det har funnits länge, säljs av i princip alla tillverkare av kosttillskott och nämns ofta i förbifarten när man pratar om fokus, energi eller ADHD.

Ändå tycker jag att det sällan får den uppmärksamhet det faktiskt förtjänar.
För många år sedan visste jag egentligen inte särskilt mycket om tyrosin. Jag visste att det var en aminosyra och att folk tog den före jobbet, studier eller träning.

Men ju mer man nördar in sig på biokemi, neurokemi och näringslära, desto mer inser man att det här inte bara handlar om ett kosttillskott.
Det handlar om en av kroppens viktigaste byggstenar!

Det fascinerande är att L-tyrosin är inblandat i så många olika system samtidigt. Kroppen använder det för att tillverka dopamin, noradrenalin och adrenalin, alltså några av de signalsubstanser och hormoner som hjälper oss att fokusera, reagera snabbt, prestera under stress och känna motivation.

L-tyrosin behövs dessutom för att bilda sköldkörtelhormonerna T3 och T4 som styr stora delar av ämnesomsättningen, och även melanin som ger färg åt hud, hår och ögon.

Ganska coolt att en enda aminosyra kan spela en så central roll på så många olika områden.

OBS! NÖRDVARNING NR.1…

Har du funderat på vad “L” i L-tyrosin betyder? Det står för den naturliga, biologiskt aktiva formen av aminosyran.

Aminosyror kan finnas i två spegelvända former, ungefär som höger och vänster hand:

L-formen (Left/Levo-konfiguration)

D-formen (Dextro-konfiguration)

Våra enzymer är utvecklade för att använda L-formen, och det är därför den används för att bygga kroppens proteiner, hormoner och signalsubstanser.

D-tyrosin har inte den funktionen hos människan och förekommer främst inom forskning samt hos bakterier och andra mikroorganismer.

Lite historia om L-tyrosin..

Ordet kommer från grekiskans tyros, som betyder OST!

År 1846 lyckades den tyske kemisten Justus von Liebig isolera ämnet ur kasein, det protein som finns i ost och andra mejeriprodukter. Han döpte därför ämnet till tyrosin efter det grekiska ordet för ost.

På den tiden hade man förstås ingen aning om vilken enorm betydelse den här lilla molekylen skulle visa sig ha för människokroppen. Man hade bara upptäckt ett nytt ämne i mjölkprotein.

I dag, nästan tvåhundra år senare, vet vi att samma molekyl ligger till grund för några av våra viktigaste hormoner och signalsubstanser.

Rent kemiskt är L-tyrosin en aminosyra, alltså en av de byggstenar som proteiner består av. Den räknas som icke essentiell, vilket betyder att kroppen oftast kan tillverka den själv.

Det innebär däremot inte att den är oviktig. Tvärtom! Skillnaden mot en essentiell aminosyra är bara att vi normalt inte måste få i oss den färdig via maten.

Kroppen börjar i stället med en annan aminosyra som heter fenylalanin. Den är essentiell och måste komma från kosten.

Med hjälp av ett enzym omvandlas fenylalanin till L-tyrosin, och därifrån fortsätter en av kroppens mest spännande biokemiska processer.

Fenylalanin blir till tyrosin.

Tyrosin blir till L-DOPA.

L-DOPA blir till dopamin.

Dopamin kan sedan omvandlas vidare till noradrenalin och därefter adrenalin.

Hela kedjan ser alltså ut så här:

Fenylalanin
🔽
L-tyrosin
🔽
L-DOPA
🔽
Dopamin
🔽
Noradrenalin
🔽
Adrenalin

Det är en kedja som många har hört talas om någon gång, men jag tror inte att särskilt många verkligen stannar upp och funderar över vad den faktiskt innebär. Och allt börjar med en enda liten aminosyra från maten vi äter.

Dopamin har nästan blivit ett modeord de senaste åren.

Man hör uttryck som “dopamindetox”, “dopaminfasta” och “dopaminkickar” överallt.

Tyvärr används ordet ofta ganska slarvigt. Dopamin är nämligen mycket mer än bara ett “må bra-hormon”, vilket det ibland beskrivs som.

Dopamin är starkt kopplat till motivation, drivkraft, nyfikenhet, inlärning, arbetsminne, belöning och vår förmåga att rikta uppmärksamheten mot det vi håller på med.

Det är en viktig anledning till att ADHD-forskningen under lång tid har varit så intresserad av just dopaminsystemet.

Det betyder inte att ADHD bara handlar om dopamin, men signalsubstansen spelar utan tvekan en viktig roll.

Mer om ADHD lite längre ner i texten..

Dopamin spelar också en avgörande roll för kroppens motorik, koordination och finmotoriska kontroll.

Vid Parkinsons sjukdom dör dopaminproducerande nervceller successivt i en del av hjärnan som kallas substantia nigra, vilket leder till de typiska symtomen som skakningar, stelhet, långsamma rörelser och försämrad balans. Och vad får man för medicin för att bromsa Parkinsons? Man får L-DOPA.

En fråga som ibland dyker upp är varför man inte bara tar rent dopamin som kosttillskott om det nu är så viktigt?

Svaret är ganska enkelt. Dopamin passerar i princip inte blod-hjärnbarriären (Blood Brain Barrier eller BBB). Hjärnan är nämligen extremt selektiv när det gäller vad den släpper in.

BBB fungerar nästan som en mycket noggrann gränskontroll där de flesta ämnen stoppas redan vid dörren.

L-tyrosin däremot kan transporteras över BBB via särskilda transportproteiner. Väl inne i hjärnan kan nervcellerna själva tillverka det dopamin de behöver.

Det är en betydligt smartare lösning än att försöka tillföra färdigt dopamin utifrån, eftersom kroppen då fortfarande själv kan reglera produktionen efter behov.

Dopamin, noradrenalin och adrenalin brukar tillsammans kallas för KATEKOLAMINER.

Det är en grupp ämnen som hjälper oss att hantera både vardagens krav och akuta situationer.

När du ska hålla en viktig presentation, skriva en tenta, köra bil på halt väglag eller reagera snabbt under ett tungt träningspass är det katekolaminerna som hjälper kroppen att höja fokus, skärpa och prestationsförmåga.

Det är här L-tyrosin som kosttillskott blir extra intressant.

När vi lever lugnt och utvilat klarar kroppen oftast att producera tillräckligt med dessa ämnen utan några större problem. Men när stressen ökar förändras situationen.

Vid långvarig mental belastning, sömnbrist, hård fysisk ansträngning eller extrem kyla ökar omsättningen av katekolaminer betydligt. Kroppen använder helt enkelt mer av sina egna stresshormoner och signalsubstanser för att hålla oss fungerande.

Det betyder inte automatiskt att alla människor får brist på tyrosin, men det är en av anledningarna till att forskare började intressera sig för om extra tyrosin skulle kunna hjälpa människor som utsätts för extrem belastning.

Och det var faktiskt inte kosttillskottsbranschen som drev den forskningen. Det var MILITÄREN!

Under flera decennier har amerikanska och andra militära forskargrupper undersökt hur soldater påverkas av sömnbrist, kyla, långvarig stress och intensiv mental belastning.

I flera av dessa studier har man testat L-tyrosin för att se om det kan hjälpa soldater att bibehålla koncentration, arbetsminne och beslutsförmåga när kroppen pressas långt utanför sina normala gränser.

Resultaten är inte mirakulösa och de visar inte att tyrosin gör människor supersmarta. Däremot finns det flera studier där personer som fått L-tyrosin presterat bättre på tester av mental prestationsförmåga än de som fått placebo när de samtidigt utsatts för kraftig stress, sömnbrist eller kyla.

Jag tycker detta är betydligt mer intressant än marknadsföringen som ofta lovar bl.a “maxat fokus”.

Det antyder att tyrosin kanske inte gör särskilt stor skillnad när allt redan fungerar optimalt, men att det kan hjälpa kroppen att fortsätta prestera när systemen börjar bli hårt belastade.

Det som gör ämnet ännu mer intressant är att vi människor faktiskt inte reagerar likadant på L-tyrosin.

Två personer kan ta exakt samma dos och få helt olika upplevelser. Den ena märker knappt någonting medan den andra upplever bättre fokus, mer driv och en känsla av att hjärnan arbetarna lite klarare.

En del av förklaringen kan vara våra gener.

De senaste åren har gentester blivit allt vanligare och även om många genetiska variationer bara påverkar oss ganska lite var för sig, kan de tillsammans ge en ledtråd till varför människor fungerar olika.

En gen som det forskats mycket på heter COMT.

Katekol-O-metyltransferas

Det är ett enzym vars uppgift bland annat är att bryta ner dopamin, noradrenalin och adrenalin efter att de har gjort sitt jobb.

OBS! NÖRDVARNING NR.2

Ser du ett namn som slutar på -as inom biokemin är det ofta ett enzym.

Enzymer är kroppens små “arbetare” som hjälper olika kemiska reaktioner att ske, oavsett om det handlar om att bygga upp, bryta ner eller omvandla olika ämnen.

En av de mest studerade genetiska variationerna av COMT kallas rs4680, ibland även Val158Met.

Jag som skriver detta har själv varianten COMT rs4680 AG, alltså en kopia av A-varianten och en kopia av G-varianten, en från vardera föräldern.

Lite förenklat innebär det att mitt COMT-enzym sannolikt arbetar i en mellanhastighet.

Vissa människor bryter ner katekolaminer snabbare än genomsnittet, andra långsammare.

De som bryter ner dem långsamt tenderar att ha lite högre nivåer av dopamin i pannloben och beskrivs ibland som “worriers”.

“Worriers” kan prestera mycket bra när allt är lugnt och stabilt, men kan också vara mer känsliga för stress, oro och överstimulering.

De som bryter ner katekolaminer snabbare kallas ibland “warriors”. De verkar ofta tåla stress bättre och behålla lugnet i pressade situationer, men kan i vissa fall ha något lägre dopaminnivåer i pannloben under normala förhållanden. De kräver alltså betydligt mer stimulering, fart och utmaning för att inte bli uttråkade.

COMT är förstås bara en av hundratals, kanske tusentals, gener som tillsammans påverkar hur vi fungerar. Lägg därtill uppväxt, miljö, livserfarenheter, sömn, stress, kost och en mängd andra faktorer.

Ett enskilt gentest kan därför aldrig förklara en människas personlighet eller avgöra hur just du kommer att reagera på ett kosttillskott. Men det kan ibland ge en liten pusselbit till varför vi människor fungerar och reagerar olika.

Det är också en av anledningarna till att jag blivit allt mer intresserad av individanpassad näring. Vi är helt enkelt inte biologiskt identiska.

När man pratar om ADHD blir L-tyrosin nästan alltid en del av diskussionen.

Här bör man vara tydlig. Det finns i dagsläget inget stöd för att L-tyrosin ensamt “BOTAR” ADHD och det ska absolut inte ses som en ersättning för läkemedel eller annan behandling.

Däremot finns det en biologisk tanke som jag tycker är intressant.

Mycket av dagens ADHD-forskning handlar om hur dopamin- och noradrenalinsystemen fungerar i hjärnan.

Flera av de vanligaste ADHD-läkemedlen påverkar just dessa signalsubstanser genom att öka deras tillgänglighet eller minska återupptaget.

Om kroppen samtidigt använder L-tyrosin som råmaterial för att tillverka dopamin och noradrenalin är det inte särskilt konstigt att forskare också blivit nyfikna på om tillgången på byggstenar kan spela en viss roll hos vissa individer.

Det betyder inte att alla med ADHD har brist på tyrosin. Det betyder inte heller att mer alltid är bättre. Men biologin bakom resonemanget är faktiskt ganska logisk.

Jag själv har supplementerat med L-tyrosinpulver i ca 15 år. Innan jag fick ADHD-diagnos för snart 10 årsedan.

Personligen ger L-tyrosin mig energi och fokus. Det gör att de dagarna som jag använder ADHD-medicin, behöver jag endast halva dosen, eller ibland mindre

Effekten blir dessutom bättre och “renare” (mindre biverkningar som ökad puls, muskelspänningar etc)

Jag får heller inte samma krasch/trötthet på kvällen när medicinen avtar. Det blir en mer mjukare landning/smooth övergång till normalläget.

HIGH FIVE!!! (Som Borat säger)

Men L-tyrosin är inte allt. Jag tweakar medicinens effekt med flera andra aminosyror och andra tillskott, vilket du kommer kunna läsa om i framtida inlägg.

Kroppen och hjärnan är betydligt mer komplicerad än en enda aminosyra. DE behöver ALLA NÄRINGSÄMNEN för optimal funktion!

För att omvandlingen från fenylalanin hela vägen till dopamin och noradrenalin ska fungera krävs nämligen ett helt gäng vitaminer och mineraler.

Vitamin B6 fungerar som kofaktor i flera steg. Det gör den även för aminosyran Tryptofan till Serotonin och sömnhormonet Melatonin.

Järn behövs bland annat för enzymet tyrosinhydroxylas som omvandlar tyrosin till L-DOPA. Järn är inte bara viktigt för blodets syretransport. Det spelar också en central roll i hjärnans kemi, och järnbrist kan påverka både dopamin, serotonin, noradrenalin och flera andra neurologiska funktioner.

Utan tillräckligt med järn fungerar hjärnans kemi helt enkelt inte optimalt.

Känner DU någon med järnbrist?

Även det viktiga mineralet koppar behövs längre fram i processen när dopamin ska omvandlas till noradrenalin.

Folat (B9) och vitamin B12 spelar dessutom viktiga roller i metyleringen, nervsystemets funktion och hjälper indirekt kroppen att omsätta och “städa bort” katekolaminer som dopamin, noradrenalin och adrenalin när de har gjort sitt jobb.

Det här är en av anledningarna till att jag tycker näringslära är så fascinerande.

Kroppen arbetar inte med ett enda ämne i taget. Den arbetar med hundratals samtidigt. Om någon länk i kedjan fungerar dåligt hjälper det inte alltid att bara fylla på med mer av en enda byggsten.

Men åter till L-tyrosin!

L-tyrosin är mycket mer än bara ett råmaterial för dopamin.

Sköldkörteln (som fungerar ungefär som kroppens gaspedal och reglerar ämnesomsättningen i i stort sett alla kroppens celler) använder också tyrosin för att tillverka hormonerna T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin).

Här kopplas en eller flera jodatomer på tyrosinmolekyler inne i sköldkörteln. Utan tillräckligt med både tyrosin och JOD kan kroppen inte producera dessa hormoner normalt.

Det behövs även tillräckligt med spårämnet SELEN, som är superviktigt för omvandlingen av T4 till det betydligt mer aktiva T3.

Precis som jod är selen ett mineral som många svenskar riskerar att få i sig för lite av.

Personer med låg sköldkörtelfunktion behandlas ofta med levotyroxin (Läkemedlet Levaxin) som är en syntetisk variant av T4.

Det betyder inte att extra L-tyrosin kan ersätta medicinsk behandling. Har man hypotyreos ska man självklart följa sin läkares ordination. Men det visar återigen hur central den här aminosyran faktiskt är i kroppens biokemi.

Samma sak gäller MELANIN

Melanin är pigmentet som ger färg åt hud, hår och ögon och som hjälper huden att skydda sig mot solens ultravioletta strålning.

Även här börjar processen med tyrosin.

Enzymet tyrosinas omvandlar tyrosin till ämnen som så småningom bildar melanin. Varje gång huden blir brun i solen pågår alltså ännu en biokemisk process där L-tyrosin spelar huvudrollen.

VAR FÅR MAN DÅ I SIG TYROSIN?

Den goda nyheten är att de flesta proteinrika livsmedel innehåller ganska gott om både fenylalanin och tyrosin.

Rött kött, kyckling, fisk, ägg och mejeriprodukter är särskilt bra källor eftersom de innehåller fullvärdigt protein med alla essentiella aminosyror i en balans som passar människan väldigt väl.

Tyrosin finns även i vegetabiliska livsmedel som bönor, linser, soja, pumpafrön, jordnötter och andra baljväxter. Däremot innehåller många vegetabiliska proteinkällor lägre halter av vissa essentiella aminosyror och har generellt en lägre smältbarhet än animaliska proteiner.

Det innebär att man ofta behöver äta betydligt större mängder vegetabiliskt protein för att få i sig samma mängd användbara aminosyror som från animaliska livsmedel.

Det betyder inte att det är omöjligt att få i sig tillräckligt med protein som vegetarian eller vegan. Men det kräver ofta lite mer planering, större portioner och ofta en kombination av olika proteinkällor för att täcka behovet på ett optimalt sätt.

Det är ännu ett exempel på hur näringslära sällan är svart eller vit. Det handlar inte bara om hur mycket protein ett livsmedel innehåller på pappret, utan också om hur väl kroppen faktiskt kan använda det.

Och om nu tillräckligt med protein är det viktigaste för att få tillräckligt med protein för byggstenar till dopamin och andra signalsubstanser, hur mycket protein får du i dig?

Hur mycket protein innehåller kidsens frukostmackor eller flingor?

Om man ändå vill prova L-tyrosin som kosttillskott är det kanske enklaste att börja med vanligt rent pulver. Det är den form jag själv föredrar. Den är oftast betydligt billigare än kapslar och gör det dessutom enkelt att justera dosen efter behov.

Smaken är faktiskt förvånansvärt mild. Lite lätt besk eller mjölig skulle jag säga, men ljusår ifrån det värsta kosttillskott jag har smakat.

Testa att dricka rent L-Arginin (vanligt i pre-workouts för att öka blodcirkulation chmuskelpump) utan smakämnen eller sötningsmedel. Det smakar hundspya!

Så tyrosin är rena delikatessen i jämförelse. Jag brukar bara röra ut pulvret i ett glas vatten och dricka det direkt.

Vissa blandar det med juice eller en proteinshake, men jag föredrar att ta det på relativt tom mage. Anledningen är att L-tyrosin konkurrerar med andra aminosyror om samma transportörer till hjärnan.

Tar man det tillsammans med en proteinrik måltid eller en proteinshake kan därför en mindre mängd nå hjärnan, vilket i teorin kan minska effekten.

En vanlig dos i studier ligger ofta någonstans mellan 500 och 2 000 mg, även om betydligt högre doser ibland har använts vid forskning på extrem stress eller militär personal.

Som med de flesta kosttillskott tycker jag att det är klokare att börja lågt och känna efter hur kroppen reagerar innan man eventuellt ökar dosen.

Sedan finns det något som heter N-acetyl-L-tyrosin, ofta förkortat NALT.

Det marknadsförs ibland som en modernare och mer biotillgänglig variant av vanligt L-tyrosin. Det låter bra i reklamen, men forskningen är faktiskt inte särskilt övertygande. NALT är visserligen mer vattenlösligt, men kroppen verkar först behöva omvandla det tillbaka till vanligt L-tyrosin innan det kan användas.

Flera forskare menar därför att vanligt L-tyrosin fortfarande är det bättre valet om målet är att höja tyrosinnivåerna i kroppen. Jag väljer därför själv den vanliga formen.

Har du någon gång tittat på innehållsförteckningen på en energidryck har du säkert sett att L-tyrosin ofta finns med.

Det gäller bland annat flera varianter av Monster, Celsius och andra produkter som marknadsförs för ökad energi och fokus.

De flesta tror att det bara handlar om koffeinet, men tillverkarna tillsätter ofta även tyrosin eftersom det finns en biologisk tanke bakom kombinationen.

Koffein gör oss piggare genom att blockera adenosin, ett ämne som bland annat bidrar till trötthet. Samtidigt ökar koffein aktiviteten i de katekolaminerga systemen. Tyrosin fungerar i sin tur som byggsten för just dessa signalsubstanser. Det är därför inte konstigt att många pre-workoutprodukter kombinerar koffein och tyrosin.

Betyder det att kombinationen automatiskt fungerar bättre?
Inte nödvändigtvis.

För vissa verkar den fungera riktigt bra. Andra blir mest rastlösa eller får hjärtklappning, särskilt om koffeinintaget redan är högt.

Jag tillhör själv dem som är ganska känsliga för koffein.
Min genetiska variant av CYP1A2 gör att min lever bryter ner koffein långsammare än många andra.

Två eller tre koppar kaffe kan göra mig betydligt mer stressad än fokuserad.

Fyra till fem koppar kaffe och jag får hjärtklappning, kallsvett och rejäl ångest i flera timmar…

TYPISKT DÅLIGT!!!

Därför är det ytterligare ett exempel på att samma kosttillskott eller kombination inte passar alla lika bra.

VILKA KAN TÄNKAS HA MEST NYTTA AV L-TYROSIN?

L-tyrosin är inget kosttillskott som alla behöver. Om du redan äter mycket protein, sover bra och inte utsätts för någon större stress kanske du inte märker någon skillnad alls.

Däremot finns det grupper där L-tyrosin har studerats eller där det finns en biologiskt rimlig anledning att undersöka om tillskott kan vara till hjälp:

🧠 Personer med hög mental arbetsbelastning.

📚 Studenter inför tentor eller perioder med intensivt plugg.

💼 Personer med stressiga jobb och långa arbetsdagar.

👨‍⚕️ Vårdpersonal, polis, räddningstjänst och andra yrken där man måste prestera under press.

🪖 Militär personal, där L-tyrosin faktiskt har studerats vid sömnbrist, kyla och extrem stress.

🌃Skiftarbetare och personer som arbetar natt.

😴 Personer med tillfällig sömnbrist.

🏋️ Idrottare, särskilt under hårda träningsperioder eller tävlingar där både fysisk och mental prestation är viktig.

🚴 Uthållighetsidrottare som genomför mycket långa lopp.

🎯 E-sportare och gamers som behöver bibehålla fokus under många timmar.

🧓 Äldre personer där den kognitiva funktionen börjar svikta. Här behövs dock mer forskning innan några säkra slutsatser kan dras.

🚭 Personer som försöker sluta med nikotin eller andra beroenden. Dopaminsystemet påverkas ofta under abstinens, vilket gör att vissa väljer att prova L-tyrosin som ett komplement. Evidensen är dock begränsad.

🍺 Personer som återhämtar sig från alkohol- eller drogberoende kan också vara intresserade av L-tyrosin, men även här är forskningen begränsad och det bör inte ses som en etablerad behandling.

🧬 Personer med genetiska variationer som påverkar dopaminomsättningen, till exempel vissa COMT-varianter, kan uppleva annorlunda effekter än andra. Forskningen räcker däremot inte för att rekommendera L-tyrosin enbart utifrån en genvariant.

🧩 Sist men inte minst: Personer med ADHD eller ADD.

Forskningen är fortfarande begränsad, men eftersom ADHD-medicinen ökar dopamin i hjärnan och L-tyrosin är själva byggstenen till dopamin, så är det ju ganska logiskt att det finns ett stort intresse för ämnet.

Tusentals eller förmodligen miljontals personer med ADHD upplever att de får bättre fokus, mental energi och motivation av L-tyrosin, och det finns tusentals positiva erfarenhetsberättelser på forum, i sociala medier och inom biohackingvärlden.

Många (inklusive jag själv) upplever också att deras ADHD-medicin fungerar jämnare och att dippen när medicinen går ur kroppen blir mindre.

Samtidigt varierar effekten mellan olika personer och det behövs fler välgjorda studier för att kunna dra säkra slutsatser.

Det är också värt att fundera över varför forskningen på naturliga ämnen som L-tyrosin inte alltid är lika omfattande som forskningen på nya läkemedel. L-tyrosin är en naturligt förekommande aminosyra som inte kan patentskyddas på samma sätt som ett nytt läkemedel. Det innebär ofta att de ekonomiska incitamenten för att finansiera stora, dyra kliniska studier är mindre.

Samtidigt betyder det inte att L-tyrosin fungerar, eller inte fungerar. Det betyder bara att forskningsunderlaget kan utvecklas långsammare än för produkter där det finns större kommersiella möjligheter.

VEM BÖR VARA FÖRSIKTIG MED L-TYROSIN?

För de flesta friska människor verkar normala doser vara säkra, men det finns några grupper där man bör tänka till en extra gång.

Personer som behandlas med MAO-hämmare bör först diskutera med sin läkare eftersom dessa läkemedel påverkar nedbrytningen av flera signalsubstanser.

Personer med bipolär sjukdom, särskilt om de tidigare haft manier eller hypomanier, bör också vara försiktiga. Allt som kan påverka dopamin- och noradrenalinsystemen skulle i teorin kunna öka risken att utlösa en manisk episod hos känsliga individer.

Har man hypertyreos, alltså en överaktiv sköldkörtel, finns det också anledning att rådgöra med läkare eftersom tyrosin är en byggsten i sköldkörtelhormonerna.

Gravida och ammande kvinnor bör generellt undvika onödiga kosttillskott om det saknas tillräcklig säkerhetsdata, och även här är det klokt att diskutera med barnmorska eller läkare först.

Tar man läkemedel mot Parkinsons sjukdom, till exempel levodopa, eller andra mediciner som påverkar dopaminomsättningen kan det också finnas anledning att rådgöra med sin behandlande läkare innan man börjar experimentera på egen hand.

Personer med migrän kan också vilja vara lite försiktiga.

Det finns inga tydliga bevis för att L-tyrosin generellt utlöser migrän, men eftersom det påverkar hjärnans signalsubstanser upplever vissa att det kan trigga huvudvärk eller migränanfall. Har du lätt för migrän kan det därför vara klokt att börja med en låg dos och känna efter hur just du reagerar.

Personer med melanom eller tidigare melanom, eftersom tyrosin är en byggsten i melanin finns det en teoretisk diskussion, även om det saknas övertygande kliniska bevis för att normala tillskott ökar risken.

Personer med den ovanliga diagnosen FENYLKETONURI (PKU) har en medfödd störning i fenylalaninmetabolismen och ska inte experimentera med aminosyratillskott utan specialistkontakt.

Många känner igen namnet från varningstexten på lightläsk och andra produkter med aspartam: “Innehåller en källa till fenylalanin”.

Det beror på att aspartam bryts ner till bland annat fenylalanin i kroppen, som hos de flesta sedan kan omvandlas vidare till L-tyrosin. Personer med PKU saknar däremot förmågan att göra denna omvandling på ett normalt sätt och måste därför begränsa sitt intag av fenylalanin.

Jag tycker att det här är viktigt att säga, eftersom jag ibland får intrycket av att sociala medier framställer kosttillskott som helt riskfria. De flesta är förhållandevis säkra när de används rätt, men biologiskt aktiva ämnen kan också påverka kroppen på sätt som inte alltid är önskvärda.

Jag tycker att L-tyrosin är ett av de mest intressanta kosttillskotten som finns. Inte för att jag tror att det är någon mirakelkur, utan för att det visar hur fantastisk människokroppen faktiskt är. Från en enda aminosyra kan kroppen bygga dopamin, noradrenalin, adrenalin, sköldkörtelhormoner och melanin. Bara den biokemin är värd att fascineras över.

Samtidigt är det lätt att fastna i jakten på nästa burk, för att hitta the “magic bullet” som löser alla ens problem…trötthet, hjärndimma, smärta, ångest, sömnproblem eller vad det nu kan vara. Jag kan vara den första att erkänna att jag själv har gått i den fällan mer än en gång.

Om du sover endast fem timmar per natt, lever under konstant stress, aldrig tränar, knappt ser dagsljus, äter näringsfattig mat och aldrig ger kroppen möjlighet till återhämtning kommer L-tyrosin med största sannolikhet inte att förändra ditt liv.

Glöm inte att det fortfarande är sömnen som gör det största jobbet. Det är under sömnen som hjärnan återhämtar sig, reparerar sig och bearbetar dagens intryck. Inget kosttillskott kan ersätta det.

Glöm inte att det fortfarande träningen som bygger en starkare kropp. Musklerna blir starkare, mitokondrierna blir fler, insulinkänsligheten förbättras, hjärt- och kärlsystemet blir effektivare, skelettet stärks och hjärnan frisätter en rad ämnen som gynnar både humör och kognition. Inget kosttillskott kan ersätta det.

Det är fortfarande riktig mat som ger kroppen de byggstenar den behöver. Varje dag bygger kroppen nya hormoner, signalsubstanser, enzymer, muskler, hud, blodkroppar och miljarder nya celler. För att det ska fungera krävs aminosyror, fetter, vitaminer, mineraler och spårämnen i rätt mängder. Kosttillskott kan fylla vissa luckor, men de kan aldrig ersätta en näringsrik kost.

Det är fortfarande dagsljuset som hjälper till att styra dygnsrytmen. Morgonljuset ställer kroppens biologiska klocka, påverkar frisättningen av melatonin och kortisol och hjälper oss att sova bättre, vara piggare på dagen och få en mer stabil dygnsrytm.

Sol och dagsljus är för övrigt ett av de mest underskattade verktygen vi har för vår hälsa, och det är ett ämne du kommer att få läsa mycket mer om i kommande inlägg.

Det är fortfarande återhämtningen som låter nervsystemet komma ikapp. Under perioder av återhämtning får kroppen möjlighet att återställa hormonbalansen, fylla på energireserverna, lugna nervsystemet och förbereda både hjärnan och resten av kroppen inför nästa fysiska eller mentala utmaning.

Och ja, jag kommer förstås även i detta inlägg att slå ett slag för MASSAGE!

Inte för att massage höjer dopamin på samma sätt som L-tyrosin, utan för att beröring, avslappning och minskad stress också är en viktig del av helheten.

Kroppen fungerar som ett sammanhängande system. Ju mer man läser, desto tydligare blir det att det nästan aldrig finns en enda magisk lösning. Det är summan av många små, bra vanor som över tid gör den stora skillnaden.

En sista tanke…

Dopamin är fantastiskt! Det får oss att vilja lära oss nya saker, träna, skapa, sätta upp mål och utvecklas. Men precis samma belöningssystem kan också kidnappas.

Oändligt doom-scrollande, sociala medier, datorspel, gambling och andra snabba belöningar kan ge korta dopaminkickar som är lätta att fastna i.

Problemet är att de ofta inte lämnar särskilt mycket kvar när stunden är över.

Försök istället att investera ditt dopamin i sådant som faktiskt bygger något över tid. Träning. Kunskap. Relationer. Naturen. Kreativitet. Ett meningsfullt arbete. Att lära sig en ny färdighet.

Eller varför inte läsa en lång, nördig text om biokemi. 😉

Det handlar inte om att undvika allt som är roligt. Det handlar om att låta de största dopaminbelöningarna komma från sådant som gör dig starkare, friskare, klokare och lyckligare även på lång sikt.

Tack för visat intresse!
Dela gärna!

/Davut Berntsson
Chillax Massage Göteborg

www.chillaxmassage.se